Carrigan

Kom precis hem från mina föräldrar.
Lucy John Chloe och Jean var där, och Tom Oliver och Joel anlända snart därefter. Alltid kul att möta släktingarna, särskillt när de har sin 1åring med sig.

Chloe knäcker, med kinder som melonhalvor och hår som en gammal farbror.

Jag ritade med Oliver, skrattade med Joel, spelade guitarr och drack irländsk whiskey med pappa, glacerade pepparkakor med mamma, åt pepparkakor med mig själv, tittade på "do you take it in the ass" med Tom, klappade Hera med Jean och tittade på Chloe med John och Lucy.

Sen gick jag hem och åt en hallonbåt och fortsatte spela guitarr.

Tacos ikväll.
Mums

Hej mina söta små läsare.

Jag är mitt i min andra tittning av Firefly
i början av mitt nya arbetslösa liv
I slutet av 2008

och jag är nöjd.

Men oron har börjat smyga sig på, drömmar spökar, men jag håller dem på replängds avstånd for the time being. Njuter av att vara ledig, sover till 12 och äter frukost långsamt, långsamt.

Om an timma landar mina engelska släktingar. Mamma vill att jag ska komma över och glacera pepparkakor till deras anländande. Hon behöver egentligen bara säga pepparkakor md glacyr för att få mig att gå ut i iskylan och bege mig till päronen.

Sen ska jag städa i Duvbo, klippa MMK film och städa klart hemma i gr8n. Kanska hinna med en och annan pastasallad... eller är det tacos idag?

Humöret är udda. Lixom på gränsen till apatisk, men det kanske mest är chocken av att vara ledig, utan något som måste göras.

Snart är det nyår, klänningen måste gå på och fester ska styras upp på antingen det ena sättet eller det andra. Blodrött nagellack och lite för mycket kajal.
Så gör Carina när hon står,
när hon sitter och när hon går.
 Så får vi lov, så får vi lov,
att sjunga Carinas visa?

I am very smart.
I went to the best medicate in Osirius
Top three percent of my class
Finished my internship in eight months
'Gifted is the term'
So when I tell you that my little sister makes me look like an idiot child
I want you to understand my full meaning

River was more than gifted, she was a gift
Everything she did,
music, math, theoretical physics, even dance
there was nothing that didn't come as naturally to her as breathing does to us.

.

Så presenteras River för oss i serien Firefly.
Ville bara säga det

....sitter jag istället och spear guitarr och filmar mig med Photo Booth så jag kan se exakt vart min teknik gör fel. Det är roligt och jag tar gärna upp exakt ALL min lediga tid så. Trots att jag i vanlig ordning har Tusen Saker Att Göra.

Sen stoppar jag lite då och då för att ringa något samtal, skriva en liten blogg eller äta en liten bit godis.

Nu ska vi se:

Månadens serie?
Naruto
jag menar allvar. Fuck yeah va bra den är. Funderar på att se om alla 300 avsnitt från början, bara för att få min kvot av naruto. Alla amerikanska serier borde verkligen studera anime och manga, lära sig och ta in hela konceptet. Det är SÅ man berättar historier. Och som sagt, Firefly är precis en sån serie som anammat animen.

Månadens Godis?
Pepparkakor med Glacyr. Hands down. Trots att jag bara lyckats smälla i mig två stycken.

Månadens person?
Alma Johanna. Hands down.
Jag har funderat lite löst på olika smeknamn jag kan ge henne. Jag har kommit på:
Ale
Jo-jo
Alma-kt åt tengil, vår befriare

Men det känns lixom som alldeles för få smeknamn. Jag menar kärt barn har ju ånga namn, vilket måste betyda att lillbruttan måste ha FLEST namn. Så... förslag uppskattas.

Hej Alla

Jag har firat jul. Det gick bra. Jag fick äran att träffa lille Alma Johanna Carrigan och hon var den sötaste, coolaste, smartaste och minsta lilla bebis jag någonsin sett eller ens hört talas om. Det ni!
Vi gick till SÖS på julafton, som att vi vore de tre vise männen för att se jesubarnet. Vi smög in i ett samlingsrum och efter någon kvart rullade de in lillbruden i sin säng. Och hon var helt perfekt.
Som en liten 1-kilos människa, med halvlockigt hår och långa fina fingrar.

En timme gick av att vi bara tittade på när hon blinkade och gäspade och sov och vinkade och tittade runt och ibland bjöd hon på ett litet leende. Vi sjöng Sisters of Mercy och Kalle Theodor (eller vad den nu heter) för den nya Carriganen och hälsade henne välkommen till familjen.
Jag ska lära henne allt jag kan, lovade jag och sen gick vi hem alldeles överlyckliga och med framtiden i tankegångarna.


Annars har jag väl i stort sett jobbat en månad nu, vilket också inskränker på bloggandet *damn you, Åhléns!*

Men jag har hunnit med en supermysig nyårsplaneringskväll hos Maria.
lite tacomiddagar i bl a Hjulsta


köpa den finaste klänningen på Ähléns speciella kväll då bara vi anställda fick vara i varuhuset. Då såg det ut såhär:



Den kvällen köpte jag inte bara min klänning, utan också:



En bunke  tuschpennor till min mangaritning! YEEY. Denna ritade jag ite snabbt igår till mamma och pappa i julklapp. Vi skulle inte ge julklappar i år då Anna vart på sjukhuset och inte alls haft tid att fixa några. Men jag tänkte att en halvful teckning fick duga.



Motivet är en bild som jag tog när jag var liten, det är väl typ en av de enda bilderna när mina föräldrar hånglar på.

En asbra luciafest hos Robin som började hemma hos mig:



En vinkväll hos Amanda, med en överdos av knäck.

Äsh, det är för svårt att räknaupp allt man gjort. Det är ju amssor lixom, men egentligen inte såååå mycket mer då jag mest jobbatjobbatjobbat.

Men alla:
Det är torsdag. Dagen efter julafton. Jag sitter i min nya bambu-tröja, som jag fått av Basse i julklapp, och myser hemma. Hoppas ni har det lika skönt vart ni än befinner er.

STORA PUSSEN

Carina blev just en supporter av Gudrun Schyman. Det känns bra.

Carina bränner just nu sin första DVD. Det känns equally good. Hoppas bara det funkar! *korsar fingrarna*

Carina lyssnar på Törnrosa musiken. *so this, is the miracle, that I've been dreaming of! mmmm, so this is love*

Carina har satt på första lasset disk, tömt de påsar nytvättade kläder som legat på golvet sen hon tvättade för en vecka sen, sköljt ur, plattat till och lämnat av alla hennes säkert 40 tomma nyponsoppeförpackningar i Miljöstugan.


Häromdagen tog jag in två brädor som stod i farstun, de var inslagna i en jättefin blommig vaxduk som jag bara BEHÖVDE ha. Nu står de och luktar alkis i min lilla hall. Basse tyckte att jag likagärna kunde köpt det där mönstret. Men då missar han poängen. För så fort man går till en affär och ska KÖPA, då blir det så bestämt. Då blir det lixom, Denna här, JUST denna här, har jag valt att spenderat pengar på. Dena ska förhöjja mig. Men när man hittar något, som jag precis gjort, då är valet egentligen borta. Då finns det bara: vill jag ha eller vill jag inte ha.

Så nu är mönstret MITT och jag kan inte vara nöjdare. Frågan är bara vad jag ska göra med det.

Bränningen är 24% complete

Klänning införskaffad. Det är egentligen allt som betyder något.

Men i andra nyheter:
Jag siter och skriver ut Brandmannafilmen, ska försöka skicka iväg första vågen av leveranser idag. Bara allt funkar så, hur fan vet man om mana har en plus eller minus dvdbrännare? Anyone?

Annars är det musik som gäller idag. Väldigt speciell musik, jag sitter och byter och byter tills jag bli 100% nöjd. Just nu har jag landat på Heroine med Lou Reed och det är jag väldigt nöjd med. Flummit humör, nyckelord är: lycka, 70 tal, mer än verklighet och narcissism. 

Så idag har jag alltså ledigt. Men det innebär bara att jag har tusen saker att göra. Men det ska bli kul har jag bestämt mig för. Jag ska som sagt skriva ut lite dvder och skicka dem, ska också städa medan jag väntar på alla exporteringar. Sen ska jag också lägga in 5 MMK band i Final Cut.

Sen blir det ut till Hjulsta för avrundning av min lediga dag.

Imorgon blir det jobb hela dagen och sen filmning på kvällen (kanske, väntar på Don Andrez samtal). Vilket också ska bli kul.

Min mormor kände inte igen mig häromsistens då jag var hemma hos henne. Hon tittade på mig som man tittar på en främling, fast ändå nyfiket. Jag sa att jag var Carina och hon tvekade. Var detta verkligen Carina? Alla andra i rummet kände igen mig, de såg ju att jag var samma person som alltid. Men jag tror jag yrkar på att det var min mormor som hade rätt och inte de andra. Min mormor är så vass att hon inte tittar på det självklara längre, bara för att det är samma kropp som vi sett tidigare betyder inte det att det är samma person i den.

Jag kände mig som någon annan när jag plingade på hos min mormor, och i mormors allseende ögon blev jag då någon annan.
Jag är nya Carina.
Moster, cooling, vig, bönätare, nöjd och rotad. Alltid med ett leende, backar inte från en fight, up for a challenge och aldrig utan en överraskning i rockärmen.

Jag är Carina 2.0.
Trevligt att råkas.

Det var ett tag sen nu.

I vanlig ordning är jag inte hemma speciellt mycket och finner därfr sällan så mycket ro i att skriva häri. Men nu ska jag berätta om min fina klänning som jag ska åka och köpa.

Den är lila, och ganska kort, strapless och urgullig. Och snart, snart min!
Den och ett par lacktajts.

Anywho. Jag har jobbat större delen av min tid på senaste, men jaghar ckså hunnit med en fest med tillhörande bakisdag. Både festen och dagen efter var supermysiga. Som balsam för min slitna själ och jag går runt och är lycklig. Jag känner mig välbalanserad, vilket lixom var ett tag sen sist.

Så tack Robin för en rolig fest, och tack min själv som är så välbalanserad att jag kan ha kul på en fest =)

*bara en halvtimma kvar tills klänningen är MIN*

På onsdag ska jag kanske spela in när min brorsa och hans coverband spelar för en SVTfest. Vilket kan bli både roligt och coolt. Fast å andra sidan komer jag filma bland en massa folk som kan filma. Det är ju aldrig riktigt problemfritt, men ändå.

In other news:
Hallonbåtar är en envis "månadens godis"
Lillbebisen har setts på kort äntligen! Och hon är den sötaste lilla alienen jag någonsin sett! Helt otroligt
Curling är den bästa sporten!
Vatten med snus i är den bästa groggen
Och Brunos långkallingar är den absolut bästa pyjamasen i mannaminne.

The Universe-avsnittet vid namn "Sex in space"...
Ja, ni hör ju. Vi tar det en gång till. "Sex in space" Var skitintressant!


Who knew?

Känner du igen denna heting?




Eller kanske denna, lite mindre het, men funkar väl ändå:

Så... om 1.5 månader är Lost tillbaka i rutan.
Och, av ett rent sammanträffande, så hälsar Losts skapare på hos min blogg:

Ok.

Till alla Annor därute. Och då verkar det som att Lovisa också kan ansluta sig till Annorna (who knew?). Här får ni en liten mini-konsert a la Thåström:

Jag är sjukskriven från jobbet idag. Det är väl egentligen den första gången, i mitt liv, som jag är sjukskiven från jobbet. Hur känns det, undrar du kanske?
Jo, det känns sjukt.

Jag ringde och sjukskrev mig igår. De var misstänksamma och elaka och arga och bittra. 'Vad har du för "sjukdom" då' 'feber och hosta' 'jaha, "feber" och "hosta"'

Det sög, för nu tycker jag, om möjligt, ÄNNU mer synd om mig själv.
Men som motpol mot alla elaka människor därute, finns mina vänner och min mamma. Min mamma kom förbi och hängde upp en nybakad baguette på mitt dörrhantag i morse samt en burk honung. För alla vet ju att honung botar alla förkylningar.

Dagens SXYphil var bra , tycker jag. Spana, om ni har tid (och Basse, jag vet att filmer i bloggar bara får vara högst 1 minut lång, men kan vi inte pressa tiden till 4 minuter? Get back to me):




Annars tittade jag klart på ALLA Life on Mars igår. ojojojojojoj. SJUUUUKT bra serie. Asså... fo real. Jag gillar ALLT med denna serie. Slam dunk. Home run. Motion Passed. MVG.
Men i vanlig ordning har den för få tittare. *kokar inombords* Vi får se hur länge denna guldklimp får existera.

Just ja, sen gick jag och la mig kl 9, och vaknade kl 9. Så nu är jag så utvilad jag bara kan bli. Och liiite friskare.

Förövrigt.

Grattis Amanda på namnsdagen igår, och detsamma gäller min syster Anna, då det var Anna som hade namnsdag!
För att fira er lägger jag in en slumpvist vald Anna i min blogg:

Jag måste börja med en ursäckt. Till alla mina fina vänner som jag vägrar höra av mig till när jag är sjuk. För när jag är sjuk så förstörs mitt sociala liv, min mobl blir min största fiende (eller ja, nästan) och hela min tankegång vänds inåt mot mig själv.

Socialt är det alltså döden med sjukdom. Men arbetsmässigt funkar det ganska bra. Gissa vad jag spenderat dagens vakna timmar med?

Jo, tackar som frågar, jag har spenderat dem med att klippa klart min kära brandmannafilm.

KLART.
putsveck
Done and done.

Ok... kanske inte riktigt. Eller asså, klippningen är klar, filmen i sig är KLAR. Men jag måste fortfarande lista ut  vilket format jag ska exportera ut filmen till så att den funkar i DVD spelare, och sen måste jag köpa brännbara DVDer och bränna skiten.

SEN:
klar
putsveck
Finito


Annars så är jag på de sista sidorna i min bok (under det rosa täcket). Och JA jag har vart segast i världen på att läsa ut den. Men ändå. Den knäcker, den är sjukt bra. Och detta stycke strök jag under:

Om det är sant att man inte föds till kvinna, utan blir det, krävs det en enorm medvetenhet, en enorm vilja att för den med slida född bli någonting annat. (...) Att leva feministiskt, i våra kroppar, i vår kärlek, i vår sexualitet är en oerhört svår uppgift.

Nä... nu måste jag pissa för 100 000e gången idag.

Hej alla glada
Och några av er buttra människor också.
Men inte för många, för ni saltar mitt game.

Idag ska jag äta pastasallad, så nyttig jag bara kan göra den. Med mycket orangejuice och bönor i alla varianter. För idag, idag är jag sjuk.

Och då kommer jag:
pissa alltför många gånger
Hosta tills magen får träningsverk och halsen punkteras
Sen hosta liiite till
Titta på de serier jag lyckats samla på mig under den senaste tidens "jag har inte tid att titta på serier" era
Klippa brandmannafilm GODDAMNIT!
Ringa mamma och klaga så hon tycker synd om mig
Ta det jäääääääävligt lugnt så jag blir frisk till onsdag.

Eller egentligen tisdag, då det är premiär för Janna & Liv, som var filmen jag jobbade på under september månad.... Shit, har det verkligen gått så lång tid sen dess?

Sen på onsdag jobbar jag, och har MUK reunion på kvällen.
Torsdag är jobb heeeela dagen, sen kristen rondevu på kvällen *gulp*

Så, helt enkelt. Jag har inte alls tid att vara sjuk.
.
punkt.

Idag hostas bort i en feberyra. Men det är OK för jag är ledig.

Denna sång spelade Mecki för Annapanna när hon låg i sin sjukhussäng. 



Det var allt, for now

Hej gänget.

Ni kanske undrar vad månadens serie är för något. Det kommer ni snart inte undra längre för jag har hittat svaret. Förra månadens serie var, som ni kanske minns, Firefly. Den helt briljanta sci-fi-western serien med Animé influenser. Lite smakprov, if you may:



me heart Mal!

Denna månads serie är någonting helt annat. Det är en polisserie emd en twist. och twisten är att huvudrollen färdats tillbaka från 2008 till 1973. Jag pratar förstås om serien Life on Mars.

Life on Mars är, precis som the office, en remake av en brittisk serie med samma namn. Musiken är helt fenomenal, då det är mitt uppe i 70 talet. Det är Dylan, Simon & Garfuncle, Rolling Stones och, som titeln antyder, en hel del Bowie.

Men om inte musiken, en cool storyline och dess brittiska ursprung vore tillräckligt, så kanske detta väcker erat intresse:

 

Sopranos egen Christopher Moltisanti med 70-tals musche och en riktigt bad attitude!

Jag vet. Månadens serie rockar!

Jag antar att det bara var en tidsfråga innan jag lade upp en "arga lappen" lapp. Men vad jag gillar med denna lapp är dess uttalade vänstervridenhet och sympati. Så, helt enkelt "sympatiska lappen"

Hej alla

Jag har ledigt idag. Vilket innebär att jag måste göra allt sånt där jag inte haft tid att göra under arbetsveckan. Och det är detta:

Ändra färger på min blogg
Tvätta
Städa
Diska
Fixa brandmannafilm
köpa brännbara dvd skivor
Titta ikapp alla mina serier
Städa på mitt städjobb
duscha
Lämna tillbaka kamera till Robin (again, sorry man)
Lägga i Jakten på min youtube kanal

And that's my day. Vad gör ni?

Min systerdotter fyller en dag idag.
GRATTIS  lilla knytet!

Min vrede är väl ganska utebbad, men inte helt.
Men efter att ha jobbat i en vecka och inte sovit hemma på flera dagar kan jag inte bråka med att det ska bli skönt att äta min frukost (say it with me everyone: Lövånger kalaskaka, grönte och nyponsoppa)

Sen ser jag att jag, i min vrede, lagt upp en jättefin liten snutt från sjukhuset.



Jag har inte bloggat.... säkert på en vecka. Jag har vart som en nomad, lixom utan bas. De sekunder jag vart hemma har gått åt till att äta och sova. Ni ser vad det gör med oss, detta arbetarsamhälle. De försöker tysta ner oss med sina scheman och kvartsraster och lunchrum. Och de lyckas...

Denna vecka har jag:
Jobbat
Hälsat på Annapanna och Meckimic
Inte alls lämnat tillbaka Robins kamera, även fast jag borde gjort det (hemskt ledsen Robin...)
Köpt ett par supersnygga skor (eller ja, två par, då jag gav bort ett par till Anna på hennes födelsedag)
Inte klippt film alls
Träffat Björn Gustavsson, Darin och E-type!
stökat ner
Börjat titta på Life on Mars
och
Skickat in min ansökan till DI, bildbevis:


se gärna tidsstämpeln också, man hade till 24 på sig. hehe, vad ska man säga, det är lixom så jag rullar!

Det är ett faktum. Carina är moster.
Och för att fira detta är hon nu lite berusad. och sur och arg och förbannad.

Jag får aldrig vara ifred, alla ska ha något att säga till om exakt heeeela tiden. ikväll hamnade jag i bråk. Fick jag hmna i bråk för de andra?

Men iofs var E type där och då är det ju svårt att gå därifrån. Iallafall utan lite tjaffs.

Ush asså, jag är sjukt trött på att bli behandlad som någon som inte har en rätt till åsikter. Hamnar jag i bråk då får man diskussionen:
Det där var ju itne OK av dig
Sjukt dåligt
Tänk på vad du gör

Men är det någon annan som hamnar i bråk då blirre mer:
Vad hände?
vad är de för idioter?
ska vi backa?

Jani.... vad ska man säga. Min systerdotter kom till världen idag, och hon är allt jag behöver för att hålla mig vettig. Och hon föds in i en värld som jag kommer se till är helt könsneutral och jämnställd.

Det är mitt löfte till den knodden.


Puss och kram till alla som förtjänar.... restan kan dra.

Jag gick in på DIs hemsida igår och upptäckte att receptionen är öppen till 24 ikväll. Det betydde förstås att jag genast slutade skriva och gick och la mig istället, jag sköt helt enkelt upp ansökningen till idag. Så än finns det tid för era inlägg och tips! YEY

Annars, nytt gossip girl, nytt bones idag. nytt heroes också för den delen, men det är tveksamt om man blir glad över det, trots att de har försökt ta tag i de grejjer jag blev så arg på sist.

Nu måste jag iväg till jobbet, jag vill höra från er alla efter klockan 6 ikväll, så bered er.

Pussar och kramar

Hej hej

jag skriver på min ansökan.
Det går sådär.

Idag har jag haft på mig en polotröja, det är nog 10 år sen sist. Det känns bra, inge problem alls. Så jag antar att mer polotröjjor till världen är en bra uppmaning.

Mitt ben somnade precis, och just nu håller det på att vakna upp och hela kroppen lixom känner sig jobbig, vågar inte röra sig så de inte råkar störa benet i uppvakning.

Lixom, mina lemmar är lika morgonpigga som jag. Lathet är krypterat i mina gener.

Min syster har delat med sig av sina gener till en liten knodd. Knodden kan komma närsomhelst och när knodden kommer blir knoddens nyblivna moster moster.

Youtube latar sig också. Jag har hållit på att ladda upp pappa-filmen i 1.5 timmar nu, utan att youtube blivit klara med the processing. Det ligger lixom i den didgitala världens kodning att vara lat.

Alla mina meningar blir två rader långa, högst. Det är också en slags lathet, att man inte orkar följa en tanke hela vägen ut. Fast å andra sidan, om man följer en tanke kan man nog följa den en evighet. Och det är ju inte heller bra.

Min ansökan!!!!


Jag har i stort sett gått omkring och tänkt att jag har en ledig dag där jag, förutom tandläkaren, bara kan slacka runt. Men tji fick jag när jag kom på att ansökan ska in imorgon SENASTTT!
och att jag jobbar hela dagen imorgon, så jag måste typ lämna in den innan jobbet. Vilket typ innebär att allt måste vara klart typ NUNUNUNU för att jag ska hinna kopiera upp allt i 5 ex och göra så att det ser bra ut.

Någon som vill skriva personligt brev åt mig?

En helg har gått och jag har avklarat film till pappa, fest till pappa och mina två första arbetsdagar. Det ni!'

Nu är jag rpecis hemkommen från tandläkaren som fyllde i min halva tand. Jag berättade för honom att det inte var personligt, men att vara där var en av de jobbigaste sakerna jag visste. Han skrattade lite (vi har ofta denna dialog) och sen sa han: "All bedövning man kan få?" och jag sa bring it.
Jag fortsatte och sa att jag visste att om 30 år sitter jag här med tre tänder kvar och mår dåligt, men då sa han att om 30 år har vi helt ny teknik som kommer hjälpa.

Bedövningen satte in, han satte på den bländande lampan och jag blundade.

Det kändes ingenting egentligen.
Och nu är min tand hel igen. Och om 30 år kommer alla mina tandproblem vara lösta, på ett eller annat sätt.

Annars då, kanske ni undrar.

Ja, de flesta tankar går ut till min syster och hennes familj. Idag ska jag titta förbi på sjukhuset med en laptop i högsta hugg, hon ska få se pappafilmen. Och hon ska få en massa kramar och kärlek.

Måste äta nu, har inte gjort det än. Vilket är dumt då jag nu är bedövad i halva käften.
men men.... dum är jag ibland.