Code: Red
Paniken singlar ner i form av snöflingor från de överliggande molnen. Flingorna må vara de oskyldigas färg, men inom vitt gömmer sig alla färger och just nu attackerar de.
Manusförfattarna har gått ut i strejk och jag kan nästan inte hajja att jag fakitskt citerar min chef men "nu har vi en tyst minut för alla familjer och företag som förlorar på denna strejk". Katastrof nummer ett är att alla mina serier snart har slut på inspelat material och funderar på att göra säsongsavslutningar av avsnitt 9.
Katastrof nummer 2 är att Lost skaparna sagt att de funderar på att inte visa nästa säsong av lost förrän 2009 om inte denna strejk slutar snart. Detta är bara ett kanske, men jag är inte road.
Katastrof nummer tre är allt annat. Mitt stundtals kommunistiska hjärta skriker på mig att skita i jänkarnas eviga pengabråk. De är narkomaner som vill roffa åt sig så mycket de kan till sig själva. De vill missbruka sammhället och dess system tills bara de själva finns kvar.
I min värld skakar grunden, självaste jorden byggs om under mig och jag kan bara hoppas att marken inte ska spricka där jag står. Jag vill bo bland folk som söker lycka istället för pengar, bland folk som vet skillnaden däremellan. Jag behöver ta sönder för att bygga nytt.
"Life is pain and suffering.
We are all alone
and, ironically, that is the one thing we can share."
Caterine Vauban
----
Revolutionen får komma, men först lite meningslösheter.
Jag behöver städa och köpa lampa och hyllor och en och annan tavla. Jag behöver skriva tenta som är en vecka försenad och fixa programmerare som man får tag på ungefär lika ofta som ett fyrklöver. Jag behöver bestämma mig om Brasilien och ringa någon som kan hjälpa mig komma över min flygrädsla och jag behöver laga tacos inom en snar framtid.
Dessa dagar har ställt saker på sin spets. Jag vet inte vilka vi kommer vara imorgon för allt deffinierar om sig efter eget bevåg. Min förhoppning är att när dammet lägger sig kommer vi hamnat på ett bättre ställe, där vi kastat bort all onödig skit en gång för alla och ersatt de med ord som framtid och lycka och allt sånt där mjäkigt och mellanstadie-diktigt.
----
Vi räknar ut hur mycket pengar det finns i jorden och sen dividerar vi på antal människor.
SÅ, klart.
Leeloo Dallas MultiPass
Jag har otroligt svårt att komma till skott med att skaffa nytt pass.
Passa på att skaffa pass
Idag provkörde jag mina nya ögonbryn. Tummen upp är betyget, kände mig ball och skön hela dan. Dessa ögonbryn kan jag nog trivas bra i.
Gemini: Sometimes tasks seem harder than they really are when you procrastinate. Do something you've been putting off.
Detta är så sjukt.
------
Hittade detta blogginlägg glömt bland utkasten. Idag ska jag till landet med min förkylning och tentaplugg i högsta hugg. Men först ska jag rosta formfranska i ugnen och dricka några klunkar te ur en bautastor kopp.
Det har snöat inatt. Jag vet minst en person som säkert är överlycklig över det. Jag är kanske också lite lycklig över snön, eller jag är lycklig och snön är här. Med en tyst acceptans ser jag hur vår del av jordklotet vrider sig bort från solen. Den kommer tillbaka, men vi behöver alla lite förändring ibland.
Men jag är redo för vinten i år. Laddad till max. Låt oss åka snowracer i tanto om kvällarna, sätta en trippel salchov och skridskoa runt i våra finaste pajlettdräckter om eftermiddagarna och sen spela badminton när vi fryser. Jag är upplagd för en livlig vinter.
Men först landet.