Carrigan

Jag behöver inte sticka under stolen med att jag är sjukt pepp inför sista säsongen av lost. Och ju mer jag tittar igenom förra säsongen inser jag att jag verkligen gillar den, och att jag kommer att sakna lost när de sista 16 avsnitten är visade.

Själv har jag inga måsten för vad sista säsongen ska innehålla, jag vill bara se hur skaparna vill lösa situationen. Jag kräver inga svar, inga förklaringar, utan allt jag vill ha är bra berättande och episka karaktärsscener utöver det är jag bara along for the ride.

En sak känns väldigt säker, och det är att det är sällan en sista säsong har varit så efterlängtad. Även de som inte tittar på lost vill nog ändå veta hur serien avrundas, om inte för någon annan anledning än för att göra narr av den. Lost har blivit ett verk som alla ska ha något att säga till om, bra eller dåligt. Och sånt är alltid spännande.

Oavsett så upplever vi snart en stor tid i TVseriernas historia. Denna serie som alla coola älskar att älska och resten av patrasket älskar att hata rundar av, och jag deltar med öppet sinne och nördometern på högsta gradtalet.

Bruno stannade hemma från jobbet pga sjukdom. Så vi har passat på att skrubba badrumsgolvet, dammsuga lägenheten, gått igenom de stora påsarna med brunos kläder och, lagt in de rena i garderoben och sorterat resten till tvätt, handlat en anslagstavla, köpt tvättsvampar och invigt vår nya fina Koffert med mina unmentionables.

Sjukt produktiva har jag och min Roomie-Brunie varit.

Saker börjar ta form och snart kommer vi ha hittat lunket.

Men först är det 55 kilo kläder som ska tvättas, hängas upp på tork, bäras tillbaka igen och sedan hitta plats för allt i den redan trånga garderoben. 


Igår gick vi och la oss i sängen med vasin tekopp, ett gameboy med tetris (bästa möbeln bruno hade med sig hit), min kemibok och nyaste Rocky. Vi somnade in vid 23. Båda vaknade med ett ryck mitt i natten. Tittade på varandra i mörkret och Bruno utbrast. Jävlar, vad är klockan! Jag tittade på min mobil och läste lydigt upp 02.30. FYFAN va skönt gäspade Bruno och somnade in igen. Jag följde tätt efter.

Nu är jag hostig i halsen och borde duscha.
Lite mat på det?

Goodmorning


(08.17 i gr8ns matsal, dag 1)

Bruno har som bekant äntligen flyttat in i Gr8!

För att vi ska kunna bo ihop har vi haft några möten och tagit fram en lista med punkter som SKALL hållas.
Den ser ut såhär:

• Ha roligt!
  Det är den största, första och viktigaste punkten. Här finns det ingen wiggleroom, mer roligt åt folket!
• Vara hemifrån så ofta som möjligt
  Så vi inte tröttnar.
• Titta på Naruto
  För att det är så jääävla bra. Bruno har nu bara ungefär 350 avsnitt att kolla ikapp.
• Respetera varandras sömn
  Eftersom vi sover i samma säng så är denna punkt väldigt central.
• Följa Marias städschema
  Marias städschema är fan ett blogginlägg för sig, så det går jag itne in på här.
• Respektera varandras personal space
• Efter 22 ska man vara tystare
  Jag har en tokig granne.
• Middag som lagas ihop minst en gång i veckan/pysselhörna med olika hemgrejjer
  Vi funderar på torsdagar, men vi får se hur det blir. Pyssel nr 1 tror jag blir att fixa lyckan till frysfacket.
• (En present i månaden)
  (Brunos idé. Jag gillar den, och jag gillar även att den är inom parentes)
• Tålamod
  För vi är ju som två dagisbarn ibland.

Kage bunchin no jutsu!

I mitt gäng är Eddie Izzard väldigt mycket på tapeten just nu. Och efter att ha sett hans 8 olika liveshower känns detta väldigt aktuellt:



Någon som känner igen?

Några detaljer om nyår. Först en hemmapysslad duk till matbordet med bestämda platser.

Basses:



Josefs:



Marias (som blivit lite maroderad, det står: Guns don't kill peopla, people kill people. And monkeys do to (if they have a gun) - Eddie Izzard



Roberts:



Carinas:





Sedan bitk-båset hos Frans

Carina with the ladies:



Olle doing weird stuff:



Carina with the guys:




Sen var det hemgång vid 4-tiden. Kändes lite för tidigt, men det är så saker funkar ibland.

Det är nu ett decennium senare och jag känner mig minst ett millenium äldre. Vilket inte är så bra kanske, men hur många känner ni som är 1025 år gamla and still standing?

Tänkte väl.


Detta nyårsfirande blev uppdelat mellan middag här i gr8; som innebar välkomstöl inne i sovalkoven och potatisgratäng a la Bruno ovanpå TV-möbeln som inte har en TV på sig;och senare fest hos Frans med fyrverkeri och helt nytt Bitk-rum (Egentligen biktrum, men bikten.se var tagen så Frans bytte till bitk, eller nått sånt jag var full när han förklarade).
Jag hade även ett konstigt möte med en arg kvinna som vägrade lyssna eller tro på min snälla sida. Sånt är ju skitirriterande. Snällare än jag är ju fan ingen! (jag ser framför mig hur alla 2 pers som läser detta har invändningar, men jag står fast vid min åsikt. Om ni visste hur jag tänkte skule ni också se mig som snäll)

Jag ser iallafall fram emot att träffa henne igen och förklara för henne vilket biotch hon var sist vi träffades, bara för att se om hon kan hantera den informationen lika bra som jag. muahahhaha, *Carinas evil schemes*

Med nya året kommer också en ny roomie i form av en Brunoformad människa, en ny koffert från grovsopen där bruno ska ha sina kläder (sorry Maria), och en ny katt att ta hand om som heter Elsa.


Hon och jag har det bra dessa dagar innan Bruno flyttar in på riktigt. Just nu har han bara ställt en hel del grejjer i ett ostadigt torn precis i mitten av rummet (sorry igen Maria).


En sista HOLLA till tillökningen i Amandas gigantiska familj. En till liten tös är här och andas, det gillar vi. En lekkamrat till Alma kanske? Kan ni inte bara se mig och Amanda med varsin lånad unge och varsin lånad barnvagn promenera vid ångholen för att sedan slå oss ner för en latte på närmaste café?