the prodigal son

När man inte skriver på länge saknar man ord. Och när man saknar ord är det svårt att förklara sin status. Eller ens ett bra argument eller en rolig historia.

Jag har precis kommer hem från New York. Där bodde jag ett tag, ett tag med Bruno, ett tag ensam. Jag hade kul oftast, sprang runt i tunnelbanesystemet och på olika latteserveringar, en del barer och några väl utvalda tak. Ibland regnade det och ibland snöstorm, men oftast var det sol och blåa himlar. Under dessa himlar skrattade jag mycket, softade en del men dansade aldrig.

Nu är jag hemma igen. I staden jag föddes och växte upp. Känner mig lite vinglig.



Change is growth.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback