månadens
Jag sitter här, klockan 03.57, och remenissar över hur saker och ting var förr.
Nu ska jag berätta för er som kanske glömt att, som min klasskamrat Simon säger minst en gång per dag; 90-talet var det bästa talet.
På 90-talet:
* Var den en reklampaus en gång i halvtimmen högst. Jag minns hur mamma sprang iväg och sa 'Va tur, jag måste pissa' (kanske inte riktigt med de orden, men endå, reklampauserna hade en poäng för oss tittare, inte bara för de multinationella utsugarföretagen och deras lakejer; the ad men)
* Gick jag i mellanstadiet (bland annat). Och som jag säger minst en gång per dag; Mellanstadiet var det bästa stadiet.
* Kunde jag gå ut i mjukisbyxor och bli överraskad och arg som fan om jag inte kom in på ett ställe (detta kan inte innebära 90-tal (sorry Simon) utan ett slags tidigt 2000-tal, men jag tror ändå att det var något annat i luften då, 90-talet låg kvar).
* Sjöng man gospel i Rådmansgatan tidiga söndagsmornar. Och för mig och Maria var det brutalt att komma dit i tid. Men det var ändå något, några söndagar om året var vi stjärnor.
* Ville man bli generalsekreterare för FN
* Prenumererade mamma och pappa på DN och tittade på aktuellt. Inge expressen/aftonbladet (jag kallar dem hobbymagasin) satte sin fot i mitt huvud.
* Bodde man hos mamma och pappa, med bror och syster.
* Spelade man basket nätterna långa. Och bara ljuder av baskelbollar som studsade mot Mariaskolans asfalt kunde få ett leende på mina läppar och lugna min vilda själ.
* Hade man en vild själ.
Så. Nu är klockan 04.23.
Så I will rap this up med att På nittiotalet var klockan 04.23 något spännande.
Spänning, where have you gone?
Nu ska jag berätta för er som kanske glömt att, som min klasskamrat Simon säger minst en gång per dag; 90-talet var det bästa talet.
På 90-talet:
* Var den en reklampaus en gång i halvtimmen högst. Jag minns hur mamma sprang iväg och sa 'Va tur, jag måste pissa' (kanske inte riktigt med de orden, men endå, reklampauserna hade en poäng för oss tittare, inte bara för de multinationella utsugarföretagen och deras lakejer; the ad men)
* Gick jag i mellanstadiet (bland annat). Och som jag säger minst en gång per dag; Mellanstadiet var det bästa stadiet.
* Kunde jag gå ut i mjukisbyxor och bli överraskad och arg som fan om jag inte kom in på ett ställe (detta kan inte innebära 90-tal (sorry Simon) utan ett slags tidigt 2000-tal, men jag tror ändå att det var något annat i luften då, 90-talet låg kvar).
* Sjöng man gospel i Rådmansgatan tidiga söndagsmornar. Och för mig och Maria var det brutalt att komma dit i tid. Men det var ändå något, några söndagar om året var vi stjärnor.
* Ville man bli generalsekreterare för FN
* Prenumererade mamma och pappa på DN och tittade på aktuellt. Inge expressen/aftonbladet (jag kallar dem hobbymagasin) satte sin fot i mitt huvud.
* Bodde man hos mamma och pappa, med bror och syster.
* Spelade man basket nätterna långa. Och bara ljuder av baskelbollar som studsade mot Mariaskolans asfalt kunde få ett leende på mina läppar och lugna min vilda själ.
* Hade man en vild själ.
Så. Nu är klockan 04.23.
Så I will rap this up med att På nittiotalet var klockan 04.23 något spännande.
Spänning, where have you gone?
Kommentarer
Postat av: Lovis
Where have all the spänning gone, CSN-lånet took it from everyone...
Postat av: Carina
when will we ever learn?
Trackback