Carrigan

Har ni någonsin undrat hur Bruno ser ut i Café Operas lokaler?
Look no further



Gårdagen spenderades med Amanda till största del, vi käkade indiskt med päronen och skrattade åt släktingars upptåg. Vi var också en del slitna från lördagen som spenderades mest med att fira fullmånen hemma hos John.
Sen stack Amanda, för att få lite välförtjänt shut-eye, och jag stack till Café Opera för att få ganska o-förtjänta gratisdrinkar och hänga lite med Frans och hans konstiga crew.

Kul sidenote var att jag hade på mig min SJUKT snygga och nya Celtic Tröja och faktiskt hamnade i ett bråk för att jag försvarade Celtics ära. Det slutade mest i en del Fuck-yous och en kindpuss.

Och enligt någon helt random dude har jag visst a certain "Swagger". Det är jag nöjd med.

Sen pratade jag med någon gammal dockusåpakändis, och när jag blev presenterad sa jag:
men vi har nog träffats för jag känner igen dig litegranna.
Och han typ gick hem och grät och tyckte väl att hela världen glömt honom.
Så, här är han, kan vi alla skänka en tanke till honom så min elakhet från igår förminskas lite




En sjukt snygg tjej som jag spanat på under kvällen sätter sig brevid mig och säger:
Are you famous? med en sån där full/brattig/snobb röst, medan en fotograf fotar allt hon gör (hon posar hela tiden) och jag tittar in i hennes ögon och svarar lugnt:
Yes. Very. You?
Hon skrattar till för fotografen och svarar:
Not at all, and he's not the real paparazzi, he probably just uses these pics to jerk off when he's alone.
Sen fortsatte hon posa och drömde sig säkert bort i fluffiga tankar om kändisskap och fotografer.

Sen när fotografen frågade om han fick fota mig och bruno ute i foajén sa jag Nej. Eller det beror på, vad ska de användas till.
Han tittade upp efter detta absupta svar och berättade att han skulle lägga upp dem som vimmelbilder. Då sa jag bestämt: Jag fotas bara om det räddar liv, men jag kan fota dig.
Så tog jag hans kamera och tryckte av några bilder.
Och vinkade till honom när han tog sitt pick och pack och drog hem för kvällen.

För jag, Frans och Bruno var ju kvar till stängning.
Och efter stängning promenerade mina stackars fötter hela vägen hem.
Fast först förbi mc Donalds för en vegetarisk big mac, eller två.
och så träffade vi Mascoll Silverstolpe som i vanlig ordning bjöd upp oss på efterfest hos honom.
Vi tackade nej, fast jag var nära att gå all in.
Men vi tackade nej, som sagt och promenerade istället hem till mig och knoppade sött i min STORA säng.

Och därmed slutar 'Carina och Co går på Café'
Men nästa gång blir det andra äventyr.