Carrigan

Lovisa har påmint mig om Regel Numero Uno, så here goes:

Jag, dagen efter festen, gick omkring med känslan av att jag vart duktig hos Frans. Folk spårade, men jag höll mig ganska så bra i skinnet. Ingen drama, inga utbrott och inget attention-seeking så långt ögat kan nå.

Men efter ett samtal med Maria, var det visst bara så långt mitt korta minne ville komma ihåg.

Såhär var det, enligt andras utsagor, för jag har inte den blekaste:

Jag Bruno och Jocke står och snackar.
Jocke säger något som inte alls var i stil med
"Bruno är så rolig"
varpå jag blir förbannad och säger att fan va dåligt att du säger så framför mig, är jag tråkig eller?

Maria ser allt detta, eller jag berättar allt för henne, och hon snackar med Jocke.

Jocke kommer tillbaka och snackar med mig. Vi snackar lite, sen slutar samtalet visst det att jag ställer mig upp, utropar:
Allt detta handlar om att jag inte har snopp!

Så.
Slut på historia.

Carina är en tok.
As usual.

Mitt mantra är egentligen
"Var snäll. Var positiv. Lev som en fri varelse"

ouahhhh.. Jag suger, plain and simple.

Meeeen.... you live, you learn.