Carrigan

Bruno sitter i soffan, jag i min svarta kontorsstol som rullar alltför lätt.
Han pratar i telefon, säger
Ja
ja
Ok
m
Och jag låter TAPTAPTAPAPAPTAP när jag skriver min lilla blogg.

Jag måste ändras.
MÅSTE ändras.

Och egentligen är nog det ganska bra.